Det märks att det börjar närma sig december och hur folk stressar omkring i affärerna.

Tur att man har fixat några julklappar redan och bara några kvar att fixa. Idag så var jag ivär och fixade en del vid Port 73 i Haninge. Vart nya skor till mIg och Ida.. Faktist jätte fina..Bild kommer på dem när jag orkar fixa det. Foto intresset lite lågt Just nu. Men skall nog ta itu med det snart igen. Måste bara hitta orken och viljan.

Idag så har även Vilja fått åka till mamma och få vara med henne lite. Skönt för henne och för mig då Vilja har separations ångest och så. Hon skall ju vara hos mamma vid Jul då jag åker bort ett tag.

Tyra skall vara hos sin Uppfödare Annika och Tindra skall vara med Ida hela Julen. Kitty är ju med Kimmo och Sofie. Tösen bor ju där och har det bra. Men saknar en hel del min stora nalle.

Jag tror att alla i min familj tycker att jag är jobbig just nu med mitt beteende och så. Då jag går med sådan huvudvärk konstant och oroar och stressar. En anong ångest över saker och så.

Igår kväll så låg jag på soffan och från ingestans så började hjärtat rusa. Ja nu var det nog dags att ta blodtrycket och vad visade den. 92/52 och Pulsen var 92.. Suck så lågt och hjärtat bara rusade en aning. Ca efter 30 min så lugnade det ner sig.

Så skrämmande när det blir så.

Men hoppas på 1 dec att hjärtläkaren har nåt vettigt att komma med eller att han säger att inget fel på mig utan jag börjar bli gammel toka =)

Vore enklaste..

Men så är det Inte.

Imorgon skall jag åka till stallet och mysa med hästarna Lite.. Skönt ett avbryt i det hela..

Barnen har haft en pappa helg. Bara Ida som är hemma med mig. Men ganska skönt att kunna ha henne hemma och bara prata och ha det bra. Idag kom Kimmo och sofie över och hjälpte dem lite till maskeraden som de skulle gå På. Kul och se. Kimmo som en Turk som säljer bilar och sofie som Skogstroll Härligt.. Idag har jag även haft besök av en god vän som jag träffat nyligen eller lärde känna i somras på Hundutställningarna. En kanon trevlig Kille som heter Per. Han var i stockholm och skulle Para sin tik.

Hoppas verkligen att det har lyckats och håller tummarna och Tår.

Nu skall jag ner och se film med min sambo och Ida..Lite Lördags Mys eller vad det nu heter.. Katja somnar framför tv:n och andra tittar film =)

Carpe Diem!!!

Förresten fick så fina presenter av Min son Simon på namnsdagen och det förgyller mitt hjärta som mamma!

Älskar mina barn Alla 5  

Jaa usch är nog rätta ordet eller hur man skall uttrycka sig i olika sammanhang.

Det har gått några veckor nu och jag har haft en hel del ont i huvudet. Känns som en landmina mellan varven. Har fått gå på enmassa läkare besök och undersökningar. Den 1:a december skall jag träffa hjärtspecialisten för att få veta vad alla undersökningar gett för resultat.

Det har hänt en hel del sens jag opererade mig och vissa verkar inte känna till vad denna op kan ge för effekter efteråt. Ja visst har man haft tunga saker  innan operationen så har man det efter ochså. Men jag förväntade inte mig dessa saker.

Jag hoppas bara just nu att allting skall vända sig och det skall bli bra med allt. Slippa huvudvärken,rusningarna och att mina värden skall normaliseras.

Sen kan man undra ibland vad det är för folk man har runt sig. Gnäll, gnäll och gnäll.. Jisses..Hmmm inget liv eller bara allmänt gnälliga??

Jaa tur att man har lite att dona med hemma. Att man har sina dp:n och hästarna att hålla på med. Att sitta hemma och vara nån duktig hemma fru NEJ tack. Att bara sitta och se på väggarna hemma nej tack.

Att få hålla på med mina hundar och få komma ut och rida känns helt underbart och kunna fotografera en del mellan varven känns hur bra som helst.

Sen att man har en familj som stöttar i intresserna känns ännu bättre.

I dagarna har jag bestämmt mig att det skall bli en hel vändning för 2012. Det kommer bli en tok förändring i mitt liv och det som finns runt mig.

Nu   när jag äntligen vet hur det skall vara med allting och vad jag vill göra och hur jag vill göra allting.

Nu när jag har 3 st kanon fina dp:n att satsa på och att min dotter Ida skall satsa på Junior handling med Tindra 2012 skall bli riktigt roligt.

Utställningarna är spikade för 2012 och även semestern är lite planerad hur den skall se ut. Men först skall vi se till att slutet av 2011 blir bra med allting som har med barnen och mig och familjen att göra. Det är jul firande och nyårsfirande kvar och även lite annat firande.

Vilja har äntligen blivit jätte fin kropps mässigt och fått bort en hel del av vikten och tycker att det är jätte kul att showa i utställningskoppel.

Tindra står kanon fint och lugnt. Lite mer träning med att gå i bra tempo så sitter det kanon bra.

Lilla Tyra tycker att det är jätte roligt att få stå och behöver bara lite stöd under halsen när hon står. Duktig tjej.

Men skall bli kul och se i Januari när Tyra skall ställas första gången i en inofficiell i sollentuna =)

Nu längtar jag bara att få jobba igen för känns ingen kul att ha fått vara hemma några veckor. Saknar mitt jobb en del..

Nä nu skall jag kolla Tv en stund och sen sova..Skall på provtagning imorgon bitti inför 1 års kontrollen av op.

Viktkurva kommer att komma senare hur det ser ut..Spännande =)

Ha en trevlig helg alla Vänner!!

Jisses vilken vecka det har varit för oss här hemma specifikt för mig som är hemma just nu och sjukskriven, Fick ju ta hand om sju st dvärgpincher och även kitty leonbergen på torsdagen och fredagen. Det var en pers att gå genom men jag lyckades till slut. Det var bara att lägga in rutinerna och hålla huvudet högt. Men det var tok jobbigt med två st valpar i huset och sen alla vuxna hundar på det som tyckte att valparna var överallt. 

Men igår så åkte fyra st hem och jag mår så dåligt att jag vet inte vart jag skall ta vägen. Så slut efter denna vecka. I tre sista dagarna så har det varit tårar och mentalt helt slut. Så om någon säger att det är lätt så är det inte. Jag förstår att en flock som lever ihop o man har rutinerna är en skillnad men när man tar hand om olika hundar från olika hem och försöka få dem att fungera så  var det ett jobb som fick mig att nästan brista. 

Men jag fixade det och alla hundar nöjda och jag får vila upp mig eller?? Jag har ju mina egna kvar hemma och vi har kronsovit en del på soffan och idag så har vi bara slappat på soffan för har verkligen inte orkat med nånting. Inte ens orkat svara på mess som många har skickat idag. 

Jag har verkligen ork eller lust till nånting just nu. Och är nog ganska rädd då jag skall på hjärtulttra imorgon på sös. 

Denna vecka kan jag summera med att det har varit såå tufft att en del av allt gått till stöpet. Men jag hoppas på att kunna återkomma igen snart efter alla läkare besök och att få svar på allt man är rädd för just nu. Jga har gått med huvudvärken nu i flera veckor och det börjar kännas och att jag sover inget om nätterna. 

Tycker synd om alla runt mig som måste härda mitt dåliga humör.. 

Har faktist tränat hundarna inför stora stockholm och det fungerar jätte bra med alla. Vilja har blivit en aning slimmad och klanon fin kroppsligt..

Tindra har börjat ställa sig mycket bättre på bordet och även på golvet och drar inte upp rumpan uppåt. 

Lilla Tyra har växt så det knakar och står kanon bra på bordet..

Och är en kanon tuff ocg glad liten tös. 

Nä nu skall  jag inte skriva mer för orkar inte sitta vid datan mer. 

hA DET BRA ALLA VÄNNER!

Nu har det gått en vecka sens jag fick det mindre bra läkar beskedet och det har varit en tuff vecka att hantera sin Räddsla. För humöret har verkligen varit upp och ner för mig. Och känns som jag glömmer hälften av vad jag skall göra och så.

Denna vecka tom är en ganska fartig vecka med 7 st dvärgpincher här hemma. Då jag är hundvakt till 4 stycken utöver mina egna.

Mamma och moster och faster är i finland på Min kusins bröllop så då tar jag hand om hundarna och det är livat i luckan lovar jag. Men det fungerar ganska bra då man skaffar rutinerna direkt och talar om för hundarna att vem det är som bestämmer hemma och att de skall inte få till det att börja bråka. Så nu har allting verkligen lugnat ner sig.

Tyra tycker att det är roligt när hon har en jämn gammal kompis här som leker med henne.

Tindra och vilja är överlyckliga för att killarna är här och Tindra glömmer bort lite av att honinte är skendräktig och att hon inte faktist har några valpar.

Mycket spring i skogen med alla hundar för att få en lugnare eftermiddag.

Men härligt att ha dessa små vänner här då man mår som man gör mellan varven.

Har även tränat med Vilja och Tindra varje dag inför stockholm. Ena dagen att gå med utställningskoppel och ena dagen att stå och stå på trimbordet. Sen har vi vilo dagarna och bara busar i skogen eller hemma med leksaker och så.

Får ju inte trötta ut tjejerna.

Och nu är även Keke här så det blir även träning med han ochså samtidigt. Bara älskar dessa hundar och deras härliga energi som de har och kunna ge mig glädje om dagarna.

Nu när jag är hemma och sjukskriven så får jag lite tid att sitta och sticka hundtröjor och mössor till de som beställt mössa.

Sen vart jag iväg idag och fotade lite en samuraj session. Kul grej men hade velat ha en aning bättre väder och att jag hade varit bättre överens med min mya kamera men det får gå. All träning ger färdighet och manlär sig mer varje gång men man glömmer vissa detaljer när man fotar.

Manliga Modellen är Rolf Mildh som jag även går på Foto cirkel hos med min Dotter Ida för att lära oss Bättre. Tyvärr så mådde inte roffe så himla bra när vi tog bilderna och jag var en aning irriterad på min kamera. Men lyckades få några bilder som jag vart jätte nöjd med.

Har även försökt att ta fart bilder på alla hundar när de springer i skogen men lyckas inte så bra och att ljuset skyms i denna skog ganska bra så får testa på en mer öppen fält för att ta spring bilder.

Och som vanligt jag uppe sist av alla och kan inte sova som vanligt.. Magen värker och huvudet ochså.

Inte ens kvälls te hjälper att kunna sova. Nåjaa stressat idag igen som vanligt. Men kroppen har en lustig sätt attvarna när det är dags att tagga ner och gå ner i varv.

Imorgon blir det nog att ta med några hundar till stallet och låta dem springa lite i paddocken och testa ta några bra bilder eller så.

Men ja just ja hur går det med min vikt då??

Hmm det går neråt sakta sakta och det är bra för att min kropp händer inte med på dessa svängar och det känns som att jag vill inte ens äta nåt för allt smakar bara skit i munnen.. Hmmm..

Men har minskat en hel del i cm. från 137 cm ner till 92 cm runt midjan. Och huga benen och rumpan försvinner helt och håller.. Galet galet.. Men men  sådant man får ta. Men har knappt några kläder att använda och känns som jag inte vill lägga ut en massa pengar på kläder just nu när det finns andra hål att stoppa dem i.

Nåjaaa nu är det dags för kudden kanske eller?? nee tv en stund och sen sova..

Ha en bra dag imorgon alla!

Carpe Diem!

Gårdagen är en dag som jag inte vill vara med om. Någonstans så vill jag bara glömma och vara som en struts. Gömma huvudet under sanden. Alltid säger någon att man är inbillsk av sig och man skall inte måla fan på väggen. Jag gjorde det och jag hade rätt i slutändan. Varför ville ingen tro på mig när jag sa till att nu är nånting fel.

Ja nu undrar säkert alla vad detta handlar om som jag skriver om?

För snart ett år sen gjorde jag min Vikt operation och hade förbrett mig på den mentalt trodde jag. Man tror att man har alla fakta i handen och man vet om hur det skall vara och hur det kommer attvara men så är det inte.

Under en längre tid har jag haft det jätte jobbigt med Lågt blodtryck och svimmningar och så. Jag tor kontakt med läkaren och han tyckte att jag skulle motionera och dricka mera vatten så skulle detta gå över. Så jag trodde på läkaren och gjorde som han sa. Började promenera mer och drack vatten men hjälpte detta nej. Utan det fortsatte med yrsel och jag trodde att jag hade fått tillbaka min ångest. Men nu hade jag även fått en knöl på handen som jag tyckte att jag skulle söka hjälp för. Och skrev samtidigt att jag har yrsel och svimmar då och då. Så för någon vecka sen var jag hos läkaren och man tog enmassa prover på mig och man skickat remiss ang knölen men det som denna läkare oroade sig var att jag svimmade då och då. Och jag talade om även att jag mådde ingen bra annars heller så jag fick insomnings tabletter för att kunna somna och få lite mer Vila. Sen skulle vi ses igen den 2 november. Och innan min tid så skulle jag göra EKG. Det var första gången som jag tar en EKG utan att ens vara ängslig att lägga mig där då jag alltid innan har skämts så mycket för att vara naken i överkroppen och så. Så jag var Lugn och så. Sen får jag vänta en stund i vänte rummet på läkaren.  När jag väl får komma till läkaren så frågar hon mig om man gjort en EKG INNAN min operation för vikten? Nee inte vad jag kommer ihåg. Sen börjar läkaren rabla upp enmassa latinska ord och jag förstår ingenting. När hon väl förklarar för mig hur det ligger till så vet jag inte vad jag skall säga eller hur jag skall sitta. När jag trott hela tiden att jag har ångest och det har blivit svettningar och dragit i min vänster arm så har det varit hjärtat precis som jag sagt och alla sagt till mig att det är bara vad jag tror.

Så nu fick jag veta att jag har Arytmi (Rusande Hjärta) som jag behöver undersöka bättre hos en hjärtspecialist(Detta ord blir jag rädd av) Med andra ord så är det otakt i maskineriet enligt mig. Under denna dygn så har jag ringt och läst en del om detta. Och att hjärtat skulle bli lidandes hade jag väntat mig sist av allting.

Aldrig har jag känt mig så liten som Igår. Visste inte om jag skulle gråta eller så. Vet bara att jag har sådan press i bröst korgen att det blir så obehagligt.

Vad händer nu: Jag får en sjukskrivning som jag inte vill ha men måste. Och skall ta det lugnt och inte stressa upp mig. mEN HUR SKALL DET GÅ!!

Man oroar sig för allting ju. Men det som finns runtomkring. Tur som är så har jag hundarna som är en medicin för en. Att sitta med bara dem i soffan och bara vara gör att man blir lugn eller att bara ta en sväng till skogen med dem. Att jag har mina barn gör så himla mycket men vet även att detta kan vara tufft för dem att hantera.

Så på detta vis vill jag berätta för er varför jag kanske är på dåligt humör eller bara inte orkar kanske lyssna på allt eller bara säger NEJ till att hjälpa så är det för att jag orkar inte just nu jag får inte och jag vill inte ens just nu.

Jag finns som en vän och vill att du som min vän finns för mig med saker som jag kanske kommer behöva hjälp med. Jag behöver inga personer som drar ner mig eller behöver en psykolog just nu eller så kan jag inte finnas på samma vis just nu.

Nu skall jag ha KATJA tid och ta vara om mig själv tills jag vet bättre om min sjukdom och hur allting kommer attvara med mig och hur jag skall leva med detta och hur man kan göra för att jag skall bli bra.

Så Vilja,Tindra och Tyra kommer vara min hjärte medicin fram tills allt annat och min familj och de vännerna som verkligen är ens vänner och finns där.

Ni får gärna ringa mig och fråga om detta men ville skriva detta så ni vet hur det ligger till!!

Carpe Diem är på sin plats nu!

Livet är för kort för att hata, man vet aldrig när det kommer en vändning i ens liv!